Om Eva
Det är med glädje jag verkar i livet - med hjärtat och anden som vägvisare och kraft. Så har det inte alltid varit. Att släppa ett gammalt sätt att leva, tänka och handla, tar tid och sker i omgångar. Men riktningen ligger där och har alltid gjort. När jag var nitton kom en bild till mig som jag långt senare förstod djupet av. Jag såg hur min väg framåt var en slingrig grusväg och hur den gjorde stora krokar till synes bort från riktningen. Jag såg hur den, trots alla dessa krokar, till slut nådde fram till sitt mål. Och jag visste då, om än vagt, att det var sant. Stigen når alltid sitt mål.
Mitt andliga uppvaknande inleddes 2009. Då började jag gråta, efter att ha tagit emot reiki. Jag började gradvis släppa tänkandet som lösning på mina problem för att istället känna mina känslor. Fyra år senare valde Simon, min äldste son, helt oväntat att lämna det här jordelivet. Det blev en katalysator med ett gigantiskt K. Jag slog inte bara upp dörrar och fönster till det andliga och livet ”efter detta”, utan de blåstes ut fullständigt. Nånting sprack upp inne i mig. Tjugo år tidigare dog Simons lillebror Felix, kort efter födelsen. Då gläntade jag på dörren till det större livet, men drog sen igen den för att på mitt inlärda sätt hantera nya utmaningar som mötte mig. Frågan i mig ”Vart tog du vägen?” låg kvar i alla år.
När Simon dog blev det fullständigt nödvändigt för mig att få svar på ”Vart tog ni vägen?”. Jag gick helhjärtat och fullkomligt in i sorgen och sa ja till alla känslor, vilket var mycket smärtsamt - men varje gång befriande, om så bara nån liten millimeter på den flera år långa resan. Meditation, självhypnos, andliga studier – jag var nyfiken på allt. Av och till hörde jag en röst inom mig som gav mig stöd och kraft. Jag blev oerhört hjälpt, utan att förstå vad den där rösten var.
En kurs i mirakler, EKIM, kom min väg några månader efter Simons död och har funnits med sen dess, även om den också låg på hyllan under flera år. Annat skulle ske. Nu är den en del av min dagliga andliga praktik. Den har som inget annat hjälpt mig stilla sinnet och förstå hur de stora sakerna fungerar. Jag är nyfiken av mig och bred i min andliga praktik – och kombinerar EKIM med annat som vibrerar på samma frekvens.
Sommaren 2020 kanaliserade jag medvetet för första gången. Kärleksfull och konkret vägledning till mig själv, var det första som kom. Det var mina andliga guider och lärare, Aniri, som nu kunde nå mig med det som skulle förändra mitt liv mot alltmer frihet, trygghet och glädje. Så småningom började jag också kanalisera Jesus. Jag kanaliserar även avlidna människor och andra medvetanden. Jag har kanaliserat mina söner några gånger och fått svar på alla mina frågor. Dessutom kommunicerar jag med djur, träd och växter. All information som kommer från dessa källor har varit klargörande, vidgande och kärleksfull. Idag kanaliserar jag både Aniri och Jesus dagligen, för dem som vill lyssna och ta emot deras information och energi.
I tjugo år verkade jag som psykolog, främst med traumabehandling. När jag inte längre kunde hålla mig innanför linjerna, återlämnade jag min legitimation (2023), för att kunna dra upp egna linjer. Nu färglägger jag fritt och med vägledning från högre nivåer av medvetandet. Eller från hjärtat, vilket man vill.
Min yngste son har hunnit fylla 32. Jag lever och verkar på landet några mil söder om Linköping, med min man Anders.
När Simon dog blev det fullständigt nödvändigt för mig att få svar på ”Vart tog ni vägen?”. Jag gick helhjärtat och fullkomligt in i sorgen och sa ja till alla känslor, vilket var mycket smärtsamt - men varje gång befriande, om så bara nån liten millimeter på den flera år långa resan. Meditation, självhypnos, andliga studier – jag var nyfiken på allt. Av och till hörde jag en röst inom mig som gav mig stöd och kraft. Jag blev oerhört hjälpt, utan att förstå vad den där rösten var.
En kurs i mirakler, EKIM, kom min väg några månader efter Simons död och har funnits med sen dess, även om den också låg på hyllan under flera år. Annat skulle ske. Nu är den en del av min dagliga andliga praktik. Den har som inget annat hjälpt mig stilla sinnet och förstå hur de stora sakerna fungerar. Jag är nyfiken av mig och bred i min andliga praktik – och kombinerar EKIM med annat som vibrerar på samma frekvens.
Sommaren 2020 kanaliserade jag medvetet för första gången. Kärleksfull och konkret vägledning till mig själv, var det första som kom. Det var mina andliga guider och lärare, Aniri, som nu kunde nå mig med det som skulle förändra mitt liv mot alltmer frihet, trygghet och glädje. Så småningom började jag också kanalisera Jesus. Jag kanaliserar även avlidna människor och andra medvetanden. Jag har kanaliserat mina söner några gånger och fått svar på alla mina frågor. Dessutom kommunicerar jag med djur, träd och växter. All information som kommer från dessa källor har varit klargörande, vidgande och kärleksfull. Idag kanaliserar jag både Aniri och Jesus dagligen, för dem som vill lyssna och ta emot deras information och energi.
I tjugo år verkade jag som psykolog, främst med traumabehandling. När jag inte längre kunde hålla mig innanför linjerna, återlämnade jag min legitimation (2023), för att kunna dra upp egna linjer. Nu färglägger jag fritt och med vägledning från högre nivåer av medvetandet. Eller från hjärtat, vilket man vill.
Min yngste son har hunnit fylla 32. Jag lever och verkar på landet några mil söder om Linköping, med min man Anders.
